Jag vaknade av ljudet av mitt eget fnittrande i morse. Det var inte min vanliga dröm om clownen Manne som väckte mig, inte heller kittlade min käresta min fothåla med en fjäder. Nej, det var minnet av mina två vänner Fraction och Kafka som tagit sig in i drömmens värld och gjort mig full i skratt. Dessa två bloggkollegor upphör aldrig att förvåna mig.
Ja, jag vaknade verkligen på ett märkligt humör, men fortfarande i simiiform, tack gode gud (ta i trä). Annat var det ju med den gode Gregor Samsa, huvudperson i boken Förvandlingen av en av mina nämnda kollegors namne. I denna korta roman vaknar en ung handelsresande till upptäckten att han blivit förvandlad till en jättelik insekt. Han möts inte av förståelse av sin familj (mamma, pappa, syster), utan de skäms för honom, låter honom inte visa sig utanför sitt rum, motar med våld in honom igen om han söker kontakt med de övriga. Det hela får ett sorgligt slut för Samsa, som tidigare försörjt familjen, men som nu slutar oönskad och dammig, medan resten av familjen blommar upp i hans frånvaro. De får alla nya hyfsade jobb och systern utvecklas till en riktig snygging.
Men vad har då Förvandlingen med mitt fnissande att göra? Jo, det roar mig att om kvällarna ligga och tänka över vad andra tyckt och uttryckt om litteratur. Just i går kväll funderade jag på vad mina två vänner sagt om nämnda roman. En av dem påstod att Samsas nya insektsform inte skulle ha någon djupare betydelse, att det absurda i Kafkas historia har mer gemensamt med Bulgakov än Freud. Var man har rätt till sin åsikt naturligtvis, men vi pratar ju ändå om ett verk som inte helt fruktlöst analyserats av många av nittonhundratalets största tänkare. Ständigt i fokus: vad betyder Samsas förvandling? Ja, han får mig att le, min kollega.
Och se då på den andra! Hon påstod att Kafka (författaren) inte skulle ha humor. Läs dessa utvalda stycken:
När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt. (s. 5)Han började nästan skratta av glädje, eftersom han nu var ännu hungrigare än på morgonen, och han doppade genast ner huvudet nästan upp över öronen i mjölken. (s. 25)Dessa allvarliga herrar - alla tre hade helskägg, vilket Gregor noterade en gång när han kikade ut genom dörrspringan - var mycket noga med ordningen, inte bara i sitt eget rum utan även (...) i resten av lägenheten, framför allt förstås i köket. (s. 53)
Tre pedantiska män i helskägg som bor i samma rum! Lilla gumman, detta är ju en mustig skröna! Till min bloggkollega vill jag säga, läs fler böcker och färre t-shirts:
Eller för att muntras upp, läs Quirk Classics:
Gårdagens tankar fördes över till nattens drömmar och jag vaknade på gott humör i minnet av deras ord. Vill ni ha fler visdomsord från duon? De vill påstå att ingenting man publicerar på nätet i egentlig mening går att ta bort. Varför skulle det röra mig? Jag skriver aldrig något i affekt, för att provocera eller för att göra ogenomtänkt PR för kommande projekt. Aldrig!
4 kommentarer:
Ib, är du lite ledsen idag? Det verkar nästan så. Nästa gång vi ses ska jag ge dig en riktig björnkram och dina tårar kommer att mjuka upp taggarna precis som på den lilla arga igelkotten i Bamse.
Anfall är bästa försvar?
Har alltid tänkt att det är "utmattningssyndrom" eller vad det nu kallas han lider av - den där Gregor. Nog är det svåt att inte dra in Freud i det hela :)
Jag noterar att du försöker provocera mig genom att hänga ut mig offentligt som mindre vetande när det kommer till litteraturhistorien. Jag ska nog se till att du får dina fiskar varma vad det lider. Var så säker.
Skicka en kommentar