onsdag 5 januari 2011

Det första jag läste 2011 blev...


... Kristian Lundbergs Yarden! Men först när jag var fyrtio - femtio sidor in i boken förstod jag hur väldigt bra den var. Vet inte vad som hände, det var något som knäppte till och plötsligt blev läsningen hypnotisk. Den självbiografiska romanen handlar om en tid i Lundbergs liv då han fann sig utestängd från det kulturella etablissemanget, utan journalistiska uppdrag eller förlag villiga att ge ut hans böcker (Lundberg är litteraturkritikern som för några år sedan recenserade en bok som ännu inte kommit ut, läs mer här). Han var pank, djupt skuldsatt och tvungen att återvända till det dåligt betalda svart- och kroppsarbete han trodde han en gång för alla lämnat bakom sig. Varje morgon satte han sig dock och skrev några rader, för att tillfälligt få fly undan sin lott men också för att han betraktade skrivande som vilket annat jobb som helst, ett arbete som måste utföras. Resultatet blev Yarden.

Texten pendlar mellan att skildra Lundbergs nutid, upp i ottan till pissbetalt och okvalificerat arbete i Malmö hamn och en tonårsson utan möjlighet att förstå sin pappa, och författarens barndom, en rätt hopplös situation med en sinnessjuk mor och en far som övergett hemmet och gjort en klassresa uppåt. Boken är ofta hjärtskärande sorglig, men inger också hopp. Lundbergs slutsats är att vänskap och medmänsklighet är världens bästa grejer och det är ju ett budskap man inte kan höra tillräckligt många gånger.


Lundbergs språk är fantastiskt; poetisk prosa i ordets bästa bemärkelse. Hans historia om kroppsarbetets pris, klasskampens ilska och desperation, arbetarnas osynliga samhälle - allt är skrivet med så mycket värme, virtuositet och värdighet att jag blir helt golvad.

Här är en recension som jag tyckte var väldigt bra. Här är en annan.

För övrigt:
Motvilligt peppad!

3 kommentarer:

Linnea sa...

Åh, den här boken har jag tänkt läsa länge! Jag måste verkligen ta tag i det känner jag nu.

Vettets väktare sa...

Jamen gör det! Den tar bara en dag eller så att läsa ut.

Ela sa...

Jag gillade den också, väldigt mycket. En fysiskt tunn men innehållsmässigt tung bok.

http://beroendeavbocker.blogspot.com/2010/11/yarden-av-kristian-lundberg.html