Det är märkligt, men detta skämt går, allvarligt talat, hem varje gång. Jag vet inte varför, men ålder, klass eller intelligenskvot spelar ingen roll, alla skrattar högt och gärna åt det. Alla skrattar: den som drar det, den som utsätts för det och den som hör det. Det är ett toppenskämt. De första nittionio gångerna. Efter det är det fortfarande roligt, bara inte lika roligt.
Men vem är jag att uttala mig om överanvända skämt egentligen? Egentligen?
7 kommentarer:
Jag skulle nog inte skratta fast det vet jag förstås inte. Det låter som att många skrattar av ren artighet för skämtet är ju långt ifrån toppen, snarare botten. Man får höra mycket när man står i butik.
men det där är det eviga secondhandskämtet! "kolla det här(leopardmönstrade samoanska penisfodralet i snäckskal) hade ju du på dig på (valfritt evenemang)"! säger man med hög och tydlig röst. det är inte roligt alls egentligen. men det kommer liktförbannat som ett jävla ticks varje gång. det är tvångsmässigt helt enkelt. nästa gång ska jag dra ett otippat skämt. för att hedra alla butiksbiträden som måste stå ut med samma dåliga skämt,hela tiden.
Påminner om gammal videobutikshumor, där man glatt höll upp "reine och mimmi i fjällen" och gastade "här är den du letade efter!". Filmer kan jag komma på en uppsjö där skämtet fungerar (som det är tänkt iaf, om det är roligt är väl en annan sak) men vilka böcker kör folk det här på? Är det några skönlitterära som figurerar? Eller är det mer "lär känna dig själv genom din hund" och sådana godingar?
Mini - du skulle skratta. Alla skrattar. Alla, alla, alla.
Pone - Otippade skämt är högst uppskattat. (Har du förresten kvar det där leopardmönstrade penisfodralet? Det vore pricken över i:et i min höstgarderob.)
Projekt P - Nej, här är det främst barnböcker som är vanliga, av typen Bajsboken allra helst. Det ger skämtet en extra dimension.
Men en gång var en känd svensk musiker inne i butiken med sin tjej. Han tog fram "Ego girl" ur hyllan och sa med ett leende "Var det inte den här du letade efter?" till sin tjej. Ett skämt som bara är kul om jag skulle avslöja vilken musiker det handlar om och vem hans förra tjej är. Men detta är ju tyvärr ingen skvallerblogg...
Barnböcker minsann, det trodde jag faktiskt inte riktigt. Jo, möjligen om man är i nedre tonåren.
Blev nu lite nyfiken på vem den där musikern var såklart. Kan bidra med en anekdot (som inte alls har med böcker att göra) gällande en ganska känd f.d. misstänkt mördare (!) som kom in i butiken där jag jobbar och ropade till sin tjej/bekant "Har vi svarta sopsäckar?"
Eh. Märkte att det där inlägget fick ett ganska abrupt slut. Tyvärr var det inte längre än sådär, för jag vågade givetvis inte annat än hålla masken när sopsäckarna lades upp på bandet.
Haha, fan vad guld!
Skicka en kommentar